aa
Samhället VS. Medborgaren
Jag tycker inte att det är konstigt att folk laddar ner istället för att köpa filmer, musik och annat digitalt som annars enkelt kan laddas ner med några musklick. Med tanke på hur dyra dessa produkter, så tvingar det nästan fram den illegala fildelningen.
Det jag menar är att en ny skiva kan kosta upp mot 200 spänn, vilket blir väldigt dyrt om man har en månadsbudget på 1050, som studiebidraget ligger på. Det ska räcka till allt från kläder till nöjen. Att då köpa en skiva där man gillar 2-3 låtar för nästan 20 procent av sin budget skulle aldrig gå ihop. Men som tur är har det kommit ut program på marknaden där man gratis, mot viss reklam kan lyssna på musik så länge man är uppkopplad. Det är ett rätt bra alternativ, men då jag inte skulle köpa en skiva även om dessa alternativ inte fanns ser jag inget fel med den illegala nerladdningen, eftersom de inte skulle tjäna en krona mer på mig utan den.
Självklart så betalar nog Spotify pengar till skivbolagen som låter sina låtar kopieras för att streama till alla spotify-användare, men det gör de ju hursomhelst, även om inte just jag lyssnar via spotify utan laddar ner min musik olagligt så jag dessutom kan ha den sparad på datorn eller föra över den till min mp3/ipod, vilket är mycket behändigare då jag inte har lust att gå och konka på en bärbar dator med trådlösuppkoppling på gymmet t ex.
Det är samma sak med filmer, jag skulle aldrig köpa någon av de filmerna jag laddar ner nuförtiden, om det inte gick att ladda ner de. Jag skulle istället låta bli att se de. Man kan kanske tro att jag kanske i alla fall skulle gå och hyra de, men det gör jag inte mindre sällan nu heller, vilket är typ inte alls.
En film kostar också runt 200-300 kronor, vilket också aldrig skulle kunna gå ihop med en ungdom som t ex läser på gymnasiet, om man inte jobbar extra på helger nödvändigtvis. Där finns det inte så mycket lagliga alternativ, inga gratis i alla fall, utan där kan man hyra film över nätet. Men det är samma sak där, varför ska jag låta uthyraren tjäna massa pengar på mig och dessutom slösa pengar när jag mycket enklare kan ladda ner, bränna ut och kolla var jag vill? Varför ska jag betala för att hyra filmen då? De kanske inte ens har den filmen jag vill ha, eller hur? Så länge det inte är så att den som har rättigheterna till filmen får pengar för varje hyrd film.
Men jag skulle ändå aldrig kunna tänka mig att hyra en film över nätet, inte med de möjligheter som finns idag.
Vad gör samhället åt problemet? Sänker priserna så folk tycker det är värt, eller i alla fall har råd om de vill köpa? Nej, inte direkt. De kommer med nya lagar så att de lättare ska kunna sätta dit fildelare och nerladdare. Vart leder det? Jo, de kostar massa pengar för samhället, resurser och pengar. Vem betalar det? Jo, du och jag, skattebetalarna såklart. Vad vinner vi på det? Ingenting egentligen, förutom att färre kanske vågar ladda ner efter den nya IPRED-lagen.
Det är så vi gör i samhället, istället för att ta en ordentlig debatt, förstå att priserna är alldeles för höga så att människor idag inte har så mycket till alternativ och blir nästan tvungna att söka olagliga alternativ, då skrämmer vi medborgarna, så att de inte vågar längre? Är det rätta takter det? Det är ju precis det som har hänt. Det har egentligen inte blivit någon skillnad, det ända är att folk är lite räddare för att ladda ner. Fortfarande lika olagligt, lika fel att ladda ner. Jag som laddar ner vet om det, jag vet att det är fel. Det är ingen som behöver tala om det för mig, jag vet vad jag gör, jag vet att det är olagligt.
Samhället bryr sig inte om mig? Jag bryr mig inte om samhället? Det är ju just det, vi kommer inte närmare varandra, vi kommer inte till en gemensam lösning, utan vi kommer längre ifrån varandra. Samhället lägger ner resurser och pengar som jag redan skrivit ovan på att få mig och alla andra fildelare att sluta ladda ner? Istället för att ge oss ett vettigt alternativ?
Jag kan jämföra med brottslingar som suttit inne, om ingen i samhället ser till att de kommer in igen på arbetsmarknaden, om ingen ser till att de får ett jobb, att de byter liv. Så ger inte heller samhället de någon annan möjlighet, vilket resulterar i att de måste fortsätta att begå brott. Vad skulle samhället göra för att förhindra detta om man ska jämföra? Jo lägga ner tid och pengar på att försöka få straffen höjda, för att på det sättet skrämma folk från att inte begå brott? Snart får vi väl införskaffa dödstraff så att folk blir rädda på riktigt, det vore typiskt samhället. Ska man skrämmas kan man väl åtminstone göra det ordentligt? Eller också ger man bara ”den andra sidan” ett alternativ.
Om ni inte förstår vad jag menar ska jag förenkla det lite. Jämföra vad jag har idag och vad samhället erbjuder mig att göra istället. Jag laddar ner filmer och musik. Om jag idag ser omkring 150 filmer per år, så såg jag, när jag inte laddade ner omkring max en film i veckan som gick på tv. Jag köpte inte fler filmer för det? Enkel huvudräkning, 150x200 = 30 000. 30 tusen kronor om året kollar jag film för. Hur får ni då ihop det med mitt studiebidrag som ligger runt 10 tusen om året? Visst kan jag kolla mindre film, där ligger inte problemet. För laddar jag inte ner, skulle jag aldrig köpa filmen ändå, skulle inte se den på bio, skulle inte hyra den. Så ingen förlorar pengar på mig i alla fall.
Om vi tar musiken som nästa exempel. Idag kan jag ladda ner hur många låtar som helst, från alla möjliga artister och sedan enkelt lägga in på min ipod eller bara spela i datorn. Vi säger att jag har 10 000 låtar. Vilket man kan på olika hemsidor köpa för runt 10 kronor st? 10x10 000 = 100 000. Var ska jag få de pengarna ifrån? 100 000 kronor? Är det någon i min ålder som bara får intäkter från studiebidraget som har en chans att få ihop det? Nej ni märker ju själva, det går inte.
Jag har aldrig i hela mitt liv köpt en skiva, och jag ska försöka hålla mig fast vid det. En skiva med runt 17 låtar där jag kanske gillar 2-3. Betala 200 spänn för 2-3 låtar känns lite dyrt? Nästan 100 spänn st. Jätte bra, eller hur? Nej, jag skulle inte tro att ni tycker det verkar rimligt heller. Alternativen som finns är den obegränsade illegala nerladdningen, skivköpet, köpa låtar till styckpris för 10 kronor, eller lyssna på streamad musik över nätet. Är det konstigt då att jag väljer att ladda ner, eller ibland lyssna över nätet helt kostnadsfritt? Är det så konstigt att man blir i stort sätt tvungen att ladda ner låtarna ifall man vill kunna lägga in de på en skiva, då de flesta är skyddade så att de inte går att kopiera?
Det är det här jag snackar om, medborgaren VS. Samhället. Borde inte det vara samma sak? Vi medborgare är ju samhället? Men ändå så slåss vi mot samhället, trots vi har en politik där alla får säga sitt? Jag tycker i alla fall det är väldigt skumt. Men alla kanske inte håller med mig, men de som läst den här artikeln förstår nog klart och tydligt att den här kalkylen inte går ihop direkt. Jag blir runt 120 000 kronor back varje år endast på film och musik? Hur ska det gå för mig i samhället då liksom? 10 år och jag är skyldig 1,2 miljoner. Jag kräver en ändring, kräver att någonting händer, att en politiker faktiskt inser faktum.
Läs, inse och förstå!
För vad betyder egentligen ord?
- Ingenting, ord är ord. Kärlek består inte av ord, det består av känslor, därför kan vi inte beskriva den med ord.
Man kan försöka, försöka att beskriva vad man känner, men det är få som lyckas, de som lyckas känner inte en så stark känsla, de känner den ytligt, den känslan går att ta på. Men äkta kärlek går inte att ta på, den går inte att beskrivas, den går bara att känna.
Tillbaka till varför inte ord betyder något. Det är inte vad vi säger, det är inte vad vi känner, det är inte vad vi gör och visar för personen som vi älskar som betyder något för denne, även om det är det man kan tro. Det är hur denne uppfattar det, hur denna person känner och hur denne tar emot den kärlek man försöker förmedla. Allt handlar om att prata ett språk, både med känslor och verbalt som denne förstår. Man kan inte bara kasta ur sig ord.
- Jag älskar dig.
För de orden är tomma utan en känsla bakom, det är bara ord som alla andra. Orden är lätta att säga. Men det är inte orden som betyder något, det är känslan som får en att vilja förmedla orden, det är vilken pondus man har att förmedla, hur starkt man förmedlar det. Men fortfarande är det inte det viktigaste. Eftersom det viktigaste är fortfarande hur mottagaren tar emot ens kärlek, inte hur bra man än tycker att man försökt få pesonen att inse, det spelar ingen roll så länge inte denna förstår vad du säger. Det är viktigt att tänka på.
Kärlek - En känsla hetare än solen
Kärlek för mig är vad vattnet är för människan
Livsviktigt, men det finns en skillnad.
Skillnaden är att utan vatten kan du inte leva
men utan kärlek kan du leva, men inte vara lycklig
Lycka är något man behöver vara för att må bra
Men att må bra är inte lika viktigt som vatten är för människan
Det finns inte många saker förrutom mat och vatten som vi behöver för att leva
Däremot finns det betydligt fler saker som vi tror att vi behöver för att vara lyckliga
Egentligen är det enda man behöver för att vara lycklig just kärlek
Kärlek kan du inte köpa, kärlek kan du bara förtjäna och känna.
Kärleken växer inte på träd, kärleken är ömtålig och bör ta varas på
Om du inte älskar dig själv, varför ska då andra älska dig?
Om du inte tycker om dig själv, varför ska då andra tycka om dig?
Om du inte kan känna kärlek, varför ska då andra känna kärlek för dig?
Om du älskar dig själv, kommer andra ha lättare att göra det.
Om du tycker om dig själv, kommer andra att göra det också.
Om du kan känna kärlek, kommer andra att känna det för dig med.
Försök att se dig som någon som står utanför din kropp, försök vara den du vill se.
Försök att behandla andra som du vill bli behandlad själv.
Försök vara den personen som du skulle vilja vara med, om det är som kompis eller dela livet med.
När du uppnått de här sakerna kommer du märka att du är en bättre människa
När du förstått att du måste tänka såhär, kommer du att kunna förmedla vem du är till omvärlden.
När du förstått det här, kommer fler att tycka om dig och du kommer att bli älskad.
Att läsa en text som denna kan tyckas vara lätt, det är det.
Att förstå denna text är en helt annan sak och det måste du förstå.
Att ta till dig och leva efter denna text sker inte över en dag, natt eller en månad.
- Det här är vad livet handlar om.
Att bli den ideala människan på jorden, den som alla drömmer om!
Fel med fildelning?
Nu förtiden ser jag ungefär 10-20 gånger så många filmer så förr, pga att det är lätt åtkomligt, trots det är olagligt. Mamma är inte så hajpad på skiten, men who cares?
Kan man bli kär över nätet?
Kärlek över nätet, kärlek som börjar när man pratar med varann utan att riktigt se varann, då man kan vara öppnar har stor risk för att bli betydligt djupare och starkare och framförallt hålla i sig längre än kärlek som i jämförelse är väldigt ytlig, om man tänker efter. Att se en snygg tjej eller kille på stan, i klassen, kanske gå och göra något sen kysser man varann, för det nästan förväntas om man går på bio och sen är man tillsammans.
Frågar du den personen dagen efter så "älskar de varann". Frågar man varför får man nog svaret "Men vafan tror du? vi är tsm?" Det är just det, de älskar varann för att de är tsm, att vara tsm har inget med känslor och göra, det enda det har att göra med är säkerthet. Gillar man någon mest och båda känner samma sak så behöver man inte vara officiellt tsm, utan man håller sig ändå till varann, man vill inte såra den andre genom att vara med någon annan, även om det inte är förbjudet.
Så egentligen handlar det om säkerhet. Sen när de här personerna gör slut så frågar man om de är ledsna, visst är de det i 2-3 dagar innan de kommit över någon, de älskar inte personen längre, eftersom de aldrig gjort det, de har bara älskat att ha NÅGON, betonar någon, för att det är just det, att ha någon, att ha någon att tycka om och att vara med, det är underbart, tro mig, jag vet, du vet, alla vet det. Det är något man längtar efter. Men det betyder inte att man måste älska den enskilda personen man faktiskt är tsm med, det är en annan sak. Älska är ett starkt ord. Älska betyder olika saker för olika människor, men just det jag beskrev ovan, är väldigt vanligt idag tror jag.
Kärlek och sex förknippas också, men egentligen är det två olika saker. Sex är skönt med någon man älskar, men bara för att man älskar någon otroligt mycket behöver man inte tända på personen, men det är givet att man tillslut har sex av andra skäl, för att man älskar varann. Äkta kärlek finns, äkta kärlek är mellan två individer, något som känns i hjärtat, man behöver inte alltid känna kärlek, det kan därför vara svårt att avgöra om man verkligen är kär eller inte, eftersom nykär är man bara i början, sen avtar det sakta, då är det lätt att man blir rädd och frågar sig om det verkligen är rätt, det är bra att tänka men inte för mycket, det känns inte på samma sätt längre, men det behöver fortfarande inte vara fel.
Våga känna, våga älska, men vad noga med vad du känner för personen, bli inte blind och tro att du älskar någon bara för att du älskar eller är kär i kärleken, som många är.
Mognad
Om en tjejer mognar tidigare och fortare än killar, så borde hon vid tidigare ålder veta bättre än killen. Så varför ändrar man inte t ex straffsystemet efter det? Antingen att tjejer blir staffmyndiga när de är 13. Annars kan de bara gå runt och snatta tills de fyllt 15, utan att man kan göra så mycket åt det? Eller också att man ändrar så att killar blir straffmyndiga först vid 17 års ålder. Man kanske tror att det är jämnställt bara för att man blir straff och byxmyndig vid samma ålder? (15 år). Men egentligen är det väl orättvist om alla är då på olika nivåer. En kille som är 15 år, kanske är som en tjej som är 13 år. Eller att en tjej som är 15, år som en kille som är 17. Så om två st. En kille 15 år och en tjej 15 år. Så är det egentligen 13 och 17 år. Är det rättvist då att de ska stå inför samma villkor? Jag tycker det är fel. Vad tycker ni? Visst är det kanske konstigt om man har olika lagar för olika kön, men hur ska vi annars få det jämnställt. Nej juste, förlåt jag glömde. Då blir det ju diskriminering inte sant?
Det är just det, det är diskriminering om det är något som drabbar en tjej, annars är det bara "rätt" för då blir det mera jämnställt. Men en sak folk inte har klart för sig är just det. Att det är väldigt feministiskt samhälle.
Tyck till och lägg en kommentar.
Ny bild =)
Vad tycks? =)
Vad ska jag göra?
***Funderar på att skriva en bok, antingen om:
*Mina tankar och känslor, om mitt liv helt enkelt.
*Mina tankar, om livet och vått och torrt
* En påhittad berättelse om något
***Skriva en ny låt
***Skriva ett långt inlägg om något som påverkar mig eller får mig att tänka lite extra
***Skriva en fin dikt om något och lägga ut här, tror det eller ej, men jag är bra på att skriva dikter.
*** Något övrigt
Vad tycker ni? ^^
Nya hårfärgen och hatt
Vad tycks? =)
Sveriges lägsta toaletter!
Kolla bilden så förstår ni vad jag menar :)
Den nya trenden
Det jag ska prata om nu handlar om sex och åldersskilnad. Läs vidare så ska jag ta med dig på en resa in i mina tankar.
Nu förtiden har det blivit allt vanligare att folk har sex i väldigt tidig ålder, egentligen ser jag inget fel med det, så länge man har valt det själv och känner sig redo. Dock börjar det gå ner så långt som nere i början av tonåren, framför allt när det gäller tjejer. 13-14-åringar är inte längre en ovanligt tidig ålder för folk att bli av med oskulden idag. Det har gått rätt fort, så jag kan förstå framför allt vuxnas och föräldrars syn på saken. Att de tycker att det är helt galet. Det kanske det är, men så länge det inte är tvingat, utan själv frammanat ser jag inget problem med det hela.
Det folk dock ofta reagerar på idag är om en tjej har sex med en kille som är några år äldre. T ex om tjejer är 13 år och killen är 15. Enligt svensk lag gör då killen sig skyldig till sexuellt umgänge med minderårig eller något dylikt. Spelar ingen roll om tjejer går med på det eller inte. Utan killen ska då vara så mogen att han kan säga att hon är för liten. Då är allt ansvar på killen. Tjejen kan göra vad hon vill, bara det att allt ansvar ligger hos killen. Vilket jag tycker klingar väldigt illa, eftersom som 15-åring redan få ett sånt stort ansvar, även om tjejen är yngre. Det tror jag kan dels vara svårt att motstå.
Förut var det här inte ett lika stort problem, då de flesta i alla fall väntade tills de fyllt 15. Men nu när det har gått ner mer i åldrarna kräver jag en lagändring angående det här.
En till sak som jag hör ofta, reagerar på varje gång jag hör det. Att tjejer är så mycket mognare än killar? Stämmer det? Att tjejer ska mogna 2 år före i alla fall. Om det stämmer, är det då psykiskt? fysiskt? eller antagligen både och? i så fall undrar jag också varför inte lagen är där efter?
Att det är när en tjej är 13 år som hon blir byxmyndig och när en kille är 15 år. Annars skulle detta innebära olika förhållande mellan könen. Idag är man väldigt mån om att det ska vara jämnställt? Är det jämnställt då om det är såhär? Det tycker jag verkligen inte.
Det jag menar är att om en tjej är 13 år (+2 år = 15 år som kille), så borde inte en kille som är 15 år straffas för att han har sex med en tjej som är 2 år äldre, när det är det som är "meningen"? Om de ska vara på samma nivå ungefär? Eftersom tjejer tydligen mognar 2 år före, eller har jag fel?
Det jag också är starkt emot är att om killen är 13 år då? Tjejer är 15 år. Även om killen är med på det, betyder det då att även tjejen gör ett brott mot lagen i praktiken, även om jag tror det är ytterst sällan att killen skulle gå och anmäla tjejen, eller ses det då som om killen kan försvara sig för att han är kille och ska vara starkare? Eller att det ses som om tjejen inte skulle kunna göra något med killen om han inte är med på det? Även om killen skulle anmäla det, även om killen skulle hävda att han inte var med på det (som inte enligt lagen ska spela någon roll), tror jag aldrig att han skulle kunna få tjejen fälld.
I praktiken tror jag dessutom att en tjej som är 15 år (17 år i jämföresle) och killen som är 13 år, så finns det nog tjejer som kan vara starkare dessutom. Senare efters 2 år kommer ju såklart killen ikapp, men innan dess. Men likförbannat så kan nog inte tjejen straffas?
Sedan en till sak, tjejer som antingen bara säger att de är 15 år eller så, trots att de i praktiken är 13-14 år. Det är egentligen omöjligt att se. Dels eftersom tjejer mognare fortare, dels eftersom det är omöjligt att se på en tjej om hon är 13-15 år (finns såklart undantag). En tjej som är mellan 13-17 år, kan se ganska så lika ut, det händer inte så mycket, förrutom att brösten kanske växer och de får en mer kvinlig kroppsbyggnad. Men i praktiken kan det vara svårt att avgöra. Om då tjejen först ljuger om sin ålder av någon anledning. Sen om killen har sex med henne, hon anmäler för att hon efteråt ångrar sig, dvs killen har inte gjort sig skyldig till våldtäkt, utan han har gjort sig skyldig till sex med minderårig utan att ens veta om det. Om då killen erkänner att de haft sex, men hon sa att hon var 15 år. Vad händer då? Åker killen dit i alla fall, eller frias för omständigheterna?
Samhället är enligt många väldigt "manligt", men tänker man efter lite, så är det rätt mycket tvärtom, eller har jag fel kanske?
Nya kategorier, design mm
SÅ HÄR KOMMER DET STÅ SAKER SOM HANDLAR OM MIG, lite information osv kanske =) några förslag?
Uppdatering!
Ni som har, eller försökt läsa min blogg har nog tyckt det varit lite tråkigt då jag inte har uppdaterat. Anledningen till detta är att jag mått så dåligt att jag inte ens orkat sätta på datorn, som för övrigt annars alltid är på. Då kan i alla fall de som känner mig förstå att något inte står rätt till liksom. Har inte varit i skolan på några veckor heller, ligger mest inne och följer med i alla tv-program istället. Inte så att jag tycker det är speciellt roligt direkt. Men vad ska man göra när man inte orkar gå ut?
Jag var på gymmet i onsdags, men det gick inte direkt så bra efter typ 2 veckors uppehåll. Anledningen kanske var att jag sov max två timmar på natten och sen gick dit utan frukost. Rätt jobbigt att ta sig dit, men jag kände verkligen att jag måste träna. Jag blir så jävla ful annars känns det som. Det är också skit jobbigt att börja träna, sen tvingas ge upp. Hela tiden är det samma visa. Hur kul är det? Det finns inget ord att förklara heller. För ni skulle ändå inte förstå. Inget ont om er så, utan det är svårt att förstå. Skulle jag använda att jag inte "orkar", så låter det som om jag medvetet inte orkar och medvetet är lat eller hur? Så närmast jag kan komma är att säga att jag inte "kan" eller har "kunnat".
Det känns fortfarande inte speciellt bra, även om jag inte är lika trött idag eftersom jag gick och la mig vid halv tolv redan igår och sov till 7.50 i morse. Kul att vakna då på en lördag? Men i mitt liv just nu spelar det ingen roll om det är lördag, måndag eller onsdag. Förrutom att jag känner att jag egentligen borde vara på gymmet mån-ons-fre-sön. Annars är det inte så stor skillnad.
Jag tänker inte som så, åh nej nu missar jag skolan. För jag tänker inte ens på skolan. Det har inte med skolan att göra ens. Det har med mig att göra. Så jag kämpar med mer mig själv om man kan uttrycka sig så? Kämpar för att klara av dagen liksom.
Har inte så mycket mer att bjuda på just nu, så ni får väl ha det bra. Jag ska försöka ha det så bra jag kan. Även om det blir svårt. Men det är omöjligt utan att försöka, men det är allt jag kan göra. Försöka..
Projekt rapport!
yes, dock får ni ingen bild just nu. Men träningen rullar väl på. Var där i måndags, i onsdags hade jag för ont, hade ändå idrott i skolan och tog ut mig, så det får räknas, men egentligen ska jag till gymmet på onsdag också. Men bra att inte köra om jag har skit ont, i alla fall inte första veckan. Var där igår också. Hade ont, men kände mig tvungen. Idag trodde jag att jag skulle ha ännu ondare, men snarare tvärtom, känner knappt någonting idag. Som om jag inte skulle ha tränat igår. Så det är skönt. Tror kroppen måste vänja sig lite. Vilket jag hoppas den gör till nästa vecka. Har dock ett pass på gymmet imorn igen.
Den andra delen, den mer psykiska, hur det går att snacka med folk, säga emot och så. Den börjar bli mycket bättre. Mitt självförtroende och självkänsla har ökat rätt kraftigt. Kommer någon och säger "vad skrattar du åt?" Svarar jag med "dig". Orka backa för såna människor. Jag menar, orka försöka få respekt genom att hota och skrämma folk. Så det går mycket bättre, känner mig lugnare i skolan också.
ÄVen om inte så många snackar med mig, så är det fler än förr. Jag har insett att man måste köra stilen "NEVER BACK OFF". Direkt du backa förlorar du mark och du förlorar den lilla respekt du hade. Du måste hela tiden vara på hugget, försvara dig själv och inte visa dig "weak" för de, dvs svag. Det är inget fel att visa sig svag, det är starkt. Men att visa sig svag inför folk som tror de får respekt genom att göra folk svaga, är ingen bra strategi. Därför försöker jag tro så mycket jag kan på mig själv.
- Vill man, så kan man!
---Never Back Off---
Vad är kärlek?
Ja, vad är kärlek? Egentligen, hur vet man om man är kär? Det är nog en väldigt svår fråga att svar enkelt på. Inte bara nog, det är det. För det är och känns olika från person till person. Vad är förresten skillnaden mellan kärlek och förälskelse? Kärlek är djupare, eller?
Om man tycker om någon för dennes insida, personen, denne är snäll och allt känns rätt. Man tänker inte på kroppen, man tänker inte på om personen är skit smal och modell eller om personen i fråga är mer åt det normala hållet. Man lägger märket och ser bara det man vill se, man ser allt positivt med personen, inte så att man döljer de negativa med flit, utan man ser det man vill se.
Man känner värme inom sig när de där vackra ögonen ser en, man känner längtan efter att kyssa den där tilldragande munnen och man njuter av att se personens ansikte och håret som ligger på dennes rygg. Man kan inte sluta kolla på personen. Det är något som skulle kunna beskriva båda två, är man kär eller förälskad då? Det går inte att avgöra, eftersom förklaringen stämmer in på båda.
